Gjutstål avser det stål som används för tillverkning av stålgjutgods. Gjutstål bör användas när gjutgodsets hållfasthet är relativt hög och användningen av gjutjärn inte kan uppfylla kraven. Fluiditeten hos smält stål av gjutstål är dock inte lika bra som gjutjärns, så tjockleken på gjutstrukturen bör inte vara för liten och formen bör inte vara för komplicerad. När kiselhalten kontrolleras vid den övre gränsen kan flytbarheten hos smält stål förbättras. Gjutstål kan delas in i allmänt tekniskt gjutstål, gjutstål med svetsad struktur, gjutstål av rostfritt stål och värmebeständigt-stålgjutstål beroende på dess variation och syfte.
Gjutstål kan delas in i gjutet legerat stål och gjutet kolstål enligt dess kemiska sammansättning, och kan också delas in i gjutet verktygsstål, gjutet specialstål, ingenjörs- och konstruktionsgjutning och gjutet legerat stål enligt dess egenskaper. Gjutlegerat stål kan delas in i gjutet låglegerat stål (det totala antalet legerade element är mindre än eller lika med 5%), gjutet legerat stål (totalt legerat element är 5% till 10%) och gjutet höglegerat stål (det totala antalet legerade element är större än eller lika med 10%).
Prestandaegenskaper hos gjutgods av legerat stål
• Dålig fluiditet och volymkrympning och linjär krympning är relativt stora
• Omfattande mekaniska egenskaper är relativt höga.
• Dålig stötdämpning och hög hackkänslighet
• Stålgjutgods med låg kolhalt har relativt god svetsbarhet.
Strukturella egenskaper hos gjutgods av legerat stål
• Den minsta väggtjockleken på stålgjutgods bör vara större än den minsta väggtjockleken på grått gjutjärn. Det är inte lämpligt att designa för komplexa gjutgods
• Stålgjutgods har relativt stora inre spänningar och är lätta att böja och deformera
• Strukturen ska minimera heta noder och förutsättningar för sekventiell stelning bör skapas
• Förbindningsväggens kåpa och övergångssektionen av olika tjocklek är större än gjutjärns
• Komplicerade gjutgods kan utformas till en gjut- + svetskonstruktion för att underlätta gjutproduktionen
|
Gjutning av legerat stål vid RMC |
|||
|
Kategori
|
Kina betyg |
USA-betyg |
Tyskland betyg |
|
Kolstål |
ZG15, ZG20, ZG25, ZG35, ZG45, ZG55; Q235, Q345, Q420 |
1008, 1015, 1018, 1020, 1025, 1030, 1035, 1040, 1045, 1050, 1060, 1070, WC6, WCC, WCB, WCA, LCB
|
1,0570, 1,0558, 1,1191, 1,0619, 1,0446, GS38, GS45, GS52, GS60, 1,0601, C20, C25, C30, C45 |
|
Låglegerat stål |
20Mn, 45Mn, ZG20Cr, 40Cr, 20Mn5, 16CrMo4, 42CrMo, 40CrV, 20CrNiMo, GCr15, 9Mn2V
|
1117, 4130, 4140, 4340, 6150, 5140, WC6, LCB, Gr.13Q, 8620, 8625, 8630, 8640, H13 |
GS20Mn5, GS15CrNi6, GS16MnCr5, GS25CrMo4V, GS42CrMo4, S50CrV4, 34CrNiMo6, 50CrMo4, G-X35CrMo17, 1,1131,2,1,1131,2 1.2162, 1.2542, 1.6511, 1.6523, 1.6580, 1.7131, 1.7132, 1.7218, 1.7225, 1.7227. 1.7228 ST52
|
| Hög Mn Stål | ZGMn13-1, ZGMn13-3, ZGMn13-5 | B2, B3, B4 | 1.3802, 1.3966, 1.3301, 1.3302 |
|
Verktygsstål |
Cr12 | A5, H12, S5 | 1,2344, 1,3343, 1,4528, GXCrMo17, X210Cr13, GX162CrMoV12 |
| Värmebeständigt stål |
20Cr25Ni20, 16Cr23Ni13, 45Cr14Ni14W2Mo
|
309, 310, CK20, CH20, HK30 | 1.4826, 1.4828, 1.4855, 1.4865 |
|
Nickel-baslegering |
HASTELLY-C, HASTELLY-X, SUPPER22H, CW-2M, CW-6M, CW-12MW, CX-2MW, HX(66Ni-17Cr), MRE-2, NA-22H, NW-22, M30C, M-25OY60, INCOLY60, INCOLY60
|
2.4815, 2.4879, 2.4680 | |
|
Kobolt-baserad legering |
UMC50, 670, årskurs 31 |
2.4778 |
|