Motsvarande kvaliteter av grått gjutjärn från olika länder |
||||||||||
| Inga. | Kina | Japan | U.S.A. | ISO | Tyskland | Frankrike | Ryssland | U.K. | ||
| GB | JIS | ASTM | UNS | DÅN | W-Nr. | NF EN | гост | BS | ||
| 1 | HT100 | FC100 | GG10 | 0.6010 | SV-GJL-100 | гч10 | Betyg 100 | |||
| 2 | HT150 | FC150 | 150/~Nr.20 | F11401 | ISO 185/JL/200 | GG15 | 0.6015 | EN-GJL-150 | гч15 | Betyg 150 |
| 3 | HT200 | FC200 | 200/~Nr.30 | F12101 | ISO 185/JL/0 | GG20 | 0.6020 | EN-GJL-200 | гч18, гч20, гч21 | Årskurs 180, årskurs 220 |
| 4 | HT250 | FC250 | 250/~Nr.35 | F12401 | ISO 185/JL/150 | GG25 | 0.6025 | EN-GJL-250 | гч24, гч25 | Betyg 260 |
| 5 | HT300 | FC300 | 300/~No.45 | F13101 | ISO 185/JL/150 | GG30 | 0.6030 | EN-GJL-300 | гч30 | Betyg 300 |
| 6 | HT350 | FC350 | 350/~No.50 | F13501 | ISO 185/JL/150 | GG35 | 0.6035 | EN-GJL-350 | гч35 | Betyg 350 |
Grått järn är billigare än segjärn, men det har mycket lägre draghållfasthet och duktilitet än segjärn. Gråjärn kan inte ersätta kolstålet, medan segjärnet kan ersätta kolstålet i vissa situationer på grund av segjärnets höga draghållfasthet, sträckgräns och töjning.

Gråjärn kemisk sammansättning

Mekaniska egenskaper hos grått gjutjärn
Gråjärn, eller grått gjutjärn, är en typ av gjutjärn som har en grafitmikrostruktur. Den är uppkallad efter den grå färgen på frakturen den bildar. De gjutgods i grått gjutjärn används för hus där komponentens styvhet är viktigare än dess draghållfasthet, såsom cylinderblock för förbränningsmotorer, pumphus, ventilhus, elboxar, motvikter och dekorativa gjutgods. Grått gjutjärns höga värmeledningsförmåga och specifika huvudkapacitet utnyttjas ofta för att tillverka kokkärl i gjutjärn och skivbromsrotorer.
En typisk kemisk sammansättning för att erhålla en grafitisk mikrostruktur är 2,5 till 4,0 viktprocent kol och 1 till 3 viktprocent kisel. Grafit kan uppta 6 till 10 % av volymen av gråjärn. Kisel är viktigt för att tillverka gråjärn i motsats till vitt gjutjärn, eftersom kisel är ett grafitstabiliserande element i gjutjärn, vilket betyder att det hjälper legeringen att producera grafit istället för järnkarbider; vid 3 % kisel hålls nästan inget kol i kemisk kombination med järnet.
Grafiten antar formen av en tre-dimensionell flinga. I två dimensioner, eftersom en polerad yta kommer att visas under ett mikroskop, visas grafitflingorna som fina linjer. Spetsarna på flingorna fungerar som redan existerande skåror; därför är den skör. Närvaron av grafitflingor gör att det grå järnet är lättbearbetbart eftersom de tenderar att lätt spricka över grafitflingorna. Gråjärn har också mycket god dämpningsförmåga och används därför mest som bas för verktygsmaskiner.